Hur kul är det att vara barn ombord

Publicerad den 24 september 2009  (Läst 583 gånger.)

Äntligen är semestern här. Båten guppar vid bryggan, medan den fylls med allt som behövs för dagarna till sjöss. Solen skiner, familjen är förväntansfull, tänk så mycket roligt vi har framför oss!

Några dagar senare öser regnet ner, vinden tjuter och ankaret draggar. Tvååringen kinkar och elvaåringen vill åka hem, hunden ligger under ruffbordet och luktar blöt hund.
Många båtföräldrar har tillbringat sina barn- och ungdomssomrar på sjön och minns mycket väl tristessen i förpiken under långa dagar till sjöss. Väl framme var de vuxna trötta efter dagens slit, så den utlovade upptäcktsfärden på ön blev kanske inte av. Ändå har de här föräldrarna valt att
skaffa båt och utsätta sina egna barn för samma prövningar. Det kanske inte var så farligt trots allt? Nya platser och äventyr, spännande hamnar, bad, jollefärder och nya kompisar nästan varje dag. Båtvett och navigationskunskaper på köpet. Nu vill man ge sina barn samma upplevelser.

Skilda åldrar–skilda behov

0-3 år: De minsta
Små barn – små bekymmer. De allra minsta är nöjda med mat, sömn och föräldrar i närheten. När de sedan börjar lära sig att gå kan det vara smått irriterande att världen gungar och lutar,
men efter ett antal oönskade blåmärken och bulor lär de sig att så här är det på båten. Det gäller att hålla i sig och förstå innebörden av ordet »svall«! En favoritsysselsättning brukar vara att se vad som händer om man slänger olika saker i sjön, sjunker de eller hinner någon vuxen
fiska upp dem? Det är kul att aktivera sina föräldrar!

3-7 år Upptäckarna
Nu ska det hända mycket, hela tiden. Kompisar är viktigt och man får nya i varje vik. Snart är leken i full gång och när det är dags för uppbrott vet sorgen inga gränser: – Vi kanske aldrig
ses igen! Spela spel och läsa sagor brukar vara välkommet, dessutom bra sätt att varva ner efter en lång dag. Med en mindre, kanske uppblåsbar, jolle, kan de yngsta lära sig ro. Passa på när ni ligger på en lugn plats och fäst en lina i jollen så att det går att dra hem dem. Nu börjar barnen också ha koll på vilka regler som gäller. Visst kan det bli diskussioner om flytvästar och spring
på bryggor, men oftast vet de exakt var gränserna går! Äntligen är semestern här. Båten guppar vid bryggan, medan den fylls med allt som behövs för dagarna till sjöss. Solen skiner, familjen
är förväntansfull, tänk så mycket roligt vi har framför oss! Hur kul är det att vara barn ombord.

7-12 år Hjälpsamma och läraktiga
Frågvisa och med utmärkt minne, sätter dessa barn oss på plats när vi glömmer eller gör fel. De hjälper gärna till att skura däck, tvätta jollen, eller baka blåbärspaj. Styra, skota och titta i sjökort brukar vara kul och spännande. Berättar man om väjningsregler, kan de oväntat omsätta kunskaperna i praktiken: – Ska vi inte slå snart? frågade William, 8 år, när vi seglade för babords
halsar. -Nej, varför ska vi göra det? undrade vi. –Jo, men då slipper vi ju vara väjningsskyldiga,
blev svaret! Nu klarar de flesta att hantera jollen själva, både med åror och snurra. Med en segeljolle kan de sysselsätta sig i timmar, några kapsejsningar brukar inte störa lyckan . Högläsning ur en tjock och bra bok får gärna avsluta dagen eller fördriva tiden under längre färder.

12-17 år Sjusovarna
Tonåringens dag brukar börja långt efter lunch, när de släpat sig upp från den ombonade förpiken. Då uppskattas det mest om man redan har förtöjt på något kul ställe med tillgång till kiosk och trådlöst internet. Ett tält där de får leva sitt eget liv, kan vara ett plus, särskilt om de har
kompisar med sig. De följer med ut på sjön för att de måste, men väl där, är det ganska kul i alla fall. Vi föräldrar får acceptera att det finns de som måste sminka sig i två timmar, för att sedan sitta och småsura på en fuktig klippa resten av kvällen. När det gäller båten, kan och klarar
de nästan allt – om de bara orkar!

17 - De vuxna barnen
Från att ha protesterat mot det mesta, familjelivet och båten i synnerhet, vill de plötsligt låna båten en helg! Visst kan det vara tänkbart (beroende på båtens storlek förstås) om förarintyg och sjövana finns. Troligen sköter de sig mycket bättre än vi kan föreställa oss. När de sedan ringer
hem från en av familjens favoritöar och berättar att de sitter med gamlingarna
(läs: föräldrarnas vänner) på bryggan i kvällssolen, kan vi vara nöjda. En ny generation
sjömän har vuxit upp!

Ha navigationskurs med barnen Leta sjökortssymboler
Rita av de vanligaste sjökortssymbolerna på ett papper och skriv bredvid vad de betyder. Det kan vara till exempel bränningar, stenar, vrak, fyrar, broar, rörledningar eller elkablar. Har
ni ett sjökort, som sett sina bästa dagar, ombord? Låt barnen försöka hitta så många symboler som möjligt på sjökortet och ringa in dem med en blyertspenna.

Nästa dag tar ni fram kortet igen och nu gäller det att komma ihåg vad symbolerna betyder!
Alla symboler i svenska sjökort hittar ni i en skrift som heter Kort 1, som kan köpas där man köper sjökort. Eftersom barn är nyfikna och frågvisa, kommer hela familjen lära sig många nya symboler. Hur långt är det kvar? Låt barnen mäta distanser på sjökortet och ta reda på hur långt det är mellan olika platser. Har ni ingen passare ombord, går det lika bra att använda en grillpinne, eller skogspinne, som ni bryter av så att den blir exakt en sjömil lång. Hur lång en sjömil är ser ni på latitudskalan, skalan på sjökortets högra eller vänstra sida. Rita färdvägen med blyertspenna på sjökortet och mät med passaren, eller pinnen, hur många sjömil det är.
Vilken båt är det ni ser i mörkret? Här handlar det om lanternor och att klura ut vilken båt det är man ser. Passar bäst för lite större barn, som snabbt kan lära sig de olika kombinationerna. Dela
in ett papper i fyra rutor och rita en, två eller fler lanternor i varje ruta. Sedan gäller det för barnen att rita båten som visar dessa lanternor, i de olika rutorna. Är det till exempel en ensam grön lanterna i en ruta, ritar man en seglande båt där man ser styrbordsidan. Visar bilden en grön lanterna till vänster, en röd till höger och en vit mitt ovanför, är det en mötande motorbåt rakt förifrån (kanske svårare att rita än att lista ut!).

Börja med de enklaste varianterna, sedan går det att göra svårare och svårare i det oändliga. Mudderverkets lanternor blir examensarbetet!

Träna knopar Välj ut några knopar som ni ska lära er på semestern och träna på en ny varje dag. Med flitig träning kan man till sist göra knopen utan att titta. För de yngsta kanske överhandsknop i åtta är en lagom svår, medan de lite äldre barnen hittar utmaningar som
pålstek eller varför inte en smugglarstek.

Lite att tänka på:
Var beredd på alla väder. Båtsemester utan badkläder i bagaget är otänkbart, men glöm
inte att den svenska sommaren bjuder på regn och rusk också. Bra regnkläder och gummistövlar
till hela besättningen är en självklarhet. En mindre presenning kan vara praktiskt att ha med. Den kan användas på flera sätt: Hängd över en segelbåtsbom ger den ett praktiskt extrarum, där man också kan hänga blöta kläder på tork. Uppspänd mellan några träd i land kan den bli till en mysig koja, eller en regnskyddad grillplats. För barnen är ofta målet viktigare än resan. En del vill ta dagen som den kommer, andra vill ha en noga förberedd färdplan. Glöm bara inte att väder och vind kan tvinga er att ändra planerna och då kan det vara bra att ha ett alternativ. Undvik helst att lova barnen exakt vilken dag ni ska åka till en efterlängtad hamn. Ni kommer nog dit ändå, lite senare, med en nöjd och glad familj. Ett trevligt sätt att börja dagen på, är att ordna besättningsmöte varje morgon. Alla får komma med önskemål och idéer, man kan lyssna på vindprognoserna, titta på sjökort tillsammans och fatta gemensamt beslut om
dagens mål.

I juli är många hamnar och vikar överfulla redan vid lunchtid, därför är det oftast tidig start och kort distans som gäller. Att börja leta natthamn en sen eftermiddag när barnen är hungriga, less och har fullt med spring i benen, kan driva den mest tolerante skeppare till vansinne. Då är det skönare att redan ligga förtöjd och titta på alla andra som letar! Håll förråden välfyllda! Att behöva lämna den perfekta badklippan och de nya kompisarna för att mat, färskvatten, gasol eller andra förnödenheter tagit slut kan vara retsamt. Tanka och fyll vatten så snart det finns en möjlighet och ladda ordentligt med reservproviant. Då kan ni alltid stanna längre än vad som var tänkt från början. Bestäm vad alla ska göra när det är dags att lägga till. De flesta barn tycker att det är roligt att ha en uppgift vid tilläggningar, ta fram linor, hänga ut fendrar, hjälpa till med
ankaret eller vara Hopp-iland-Kalle. Låt gärna uppgifterna rotera inom besättningen. Bestäm
vem som ska göra vad innan ni lägger till, så undviks många missöden. De yngsta kan ha en
egen plats, eller kudde, där de ska sitta stilla tills båten är förtöjd.

Källa:Atlantica.se